Dagordning

I en dagordning anges de ärenden som kommer behandlas vid ett sammanträde, exempelvis vid ett styrelsemöte, en bolagsstämma eller en föreningsstämma. Ett förslag till dagordning/agenda brukar i regel finnas med i den kallelse som skickas till mötesdeltagarna inför sammanträdet. Dagordningen informerar alltså mötesdeltagarna om vilka ärenden som kommer att behandlas men den fungerar också som ett körschema, dvs. den innehåller information om ärendena och i vilken turordning de kommer behandlas. Vid en bolagsstämma i ett aktiebolag ställs, enligt 7 kap. 24 § 1 st Aktiebolagslagen (ABL), krav på att förslaget till dagordning finns med i kallelsen till stämman. Det följer vidare av 7 kap. 31 § ABL att varje ärende i förslaget ska tilldelas ett nummer och ärendenas numrering får sedan inte ändras när förslaget till dagordning läggs fram för stämmans godkännande. Dagordningen ska alltså godkännas på bolagsstämman och detta är oftast en av de allra första besluten på stämman (och därmed en av de första punkterna i protokollet). Därvid kan det också beslutas att på dagordningen lägga till ärenden, avseende vissa frågor, eller ta bort ärenden som inte måste behandlas. Ärendenas ordningsföljd kan dessutom ändras (men alltså inte deras inbördes numrering). I sammanhanget kan det vara värt att notera att man kan avvika från ABLs regler avseende dagordningen om samtliga aktieägare samtycker till det på bolagsstämman.