Välj en sida
i

Samarbetsavtal

  • }10-15 min att besvara frågorna
  • hDokumentet är 8-12 sidor
  • Ladda ned i word/pdf
  • Nöjd kund-garanti
  • Ingen inloggning krävs
  • 599 SEK
Jens Holmberg

Jens Holmberg

Grundare / jurist

Denna webbsida och samarbetsavtalet har författats av Jens Holmberg, som varit verksam som jurist sedan 2010.

Skriv ditt samarbetsavtal med Juridok

Ett samarbetsavtal reglerar villkoren för ett samarbete mellan två eller flera parter. Avtalet tydliggör förutsättningarna för samarbetet och säkerställer att alla inblandade har en gemensam förståelse för vad de kan förvänta sig och vilka regler som gäller. Detaljerna i avtalet är avgörande för parterna. Låt oss utforska vad avtalet innebär och vilka delar det bör inkludera.

FAQ – Samarbetsavtal

På denna sida ska vi försöka besvara frågor relaterade till att skriva ett samarbetsavtal. När du skriver ett samarbetsavtal med oss kommer vi ta hänsyn till all relevant information och samtliga krav enligt tillämplig lagstiftning. Du behöver bara klicka på skriv online och svara på frågorna så kommer tjänsten att skapa ett samarbetsavtal som är skräddarsytt för din situation.

O
P

Vilka lagar reglerar samarbetsavtal?

Det finns ingen svensk lagstiftning som direkt tar sikte på, eller ställer upp begränsningar avseende, samarbetsavtal. Parterna är alltså i regel fria att avtala om det mesta. Men, avtalslagen och allmänna kontraktsrättsliga principer kommer vara tillämpliga. Dessutom finns det naturligtvis konkurrensrättslig lagstiftning att ta hänsyn till.

O
P

Vad ska ett samarbetsavtal innehålla?

Ett samarbetsavtal syftar till att beskriva villkoren som ska gälla mellan parterna som ska samarbeta. Det är en hel del att hålla reda på och det finns många viktiga aspekter som man inte ska missa. Vårt samarbetsavtal innehåller huvudsakligen följande delar:

  • Parterna
  • Beskrivning kring samarbetet
  • Informationsutbyte
  • Lojalitet
  • Parternas självständighet
  • Underleverantörer
  • Marknadsföring och publicitet
  • Ska någon part få ersättning för att genomföra sin del av samarbetet?
  • Immateriella rättigheter
  • Eventuell styrgrupp
  • Avtalstid
  • Ansvar
  • Konkurrensförbud
  • Försäkringsfrågor
  • Oförutsedda händelser
  • Sekretess
  • Personuppgiftsbehandling
  • Övrigt
  • Lagval och tvist

O
P

Hur ska man beskriva samarbetet?

En central del i ett samarbetsavtal är en beskrivning av vad samarbetet avser. En sådan beskrivning kan, beroende på samarbetets typ och omfattning, innehålla olika delar men det är viktigt att det tänkta samarbetet beskrivs noga. På så vis skapas tydlighet mellan parterna och därmed kan konflikter undvikas.

I vårt samarbetsavtal så kommer beskrivningen av samarbetet finnas i en bilaga. Du kan välja att fylla i relevanta delar av bilagan direkt i webbformuläret eller i efterhand.

Vi rekommenderar att man tar med följande delar:

  • Samarbetets mål och syfte
  • Samarbetets innehåll och genomförande
  • Samarbetets omfattning
  • Parternas ansvar och roller
  • Tidsplan för samarbetet
  • Rapportering och dokumentation mellan parterna
  • De resurser som parterna ska tillägna samarbetet
  • Det material och den utrustning som parterna behöver för samarbetet

O
P

Finns det några formkrav för samarbetsavtal?

Nej det finns inga formkrav. Ett samarbetsavtal kan alltså vara både muntligt och skriftligt.

O
P

Hur lång kan avtalstiden vara?

Samarbetsavtalet kan gälla på obestämd tid (tills vidare) eller på bestämd tid (till ett angivet datum). Väljs en bestämd tid så har parterna rätt att avtala om hur kort eller lång tid de vill (dvs. ett halvår, ett år, tre år eller längre). Om samarbetet ska gälla på obestämd tid så gäller det tills vidare och då finns ingen bestämd slutdag.

Även om avtalstiden är bestämd så tycker vi det är bäst om det ändå inte upphör automatiskt. Det är bra om den part som vill att avtalet ska upphöra vid sluttidpunkten aktivt måste säga upp avtalet och att det i annat fall förlängs på obestämd tid tills det sägs upp. Vad som är en rimligt lång uppsägningstid varierar från fall till fall och beror på situationen. Allt ifrån 30 till 360 dagar kan vara rimligt för ett avtal som löper på bestämd tid.

Om avtalstiden är obestämd måste en part alltid säga upp det för att avtalet ska upphöra att gälla.

O
P

Vad är en change of control klausul?

Change of Control-klausuler är vanliga i samarbetsavtal eftersom parterna vill ha full kontroll över den/de parter som de samarbetar med. En change of control-klausul anger att en part har rätt att säga upp avtalet i förtid, till exempel om ägarförhållandena eller ledningen direkt eller indirekt förändras hos motparten.

O
P

Vilket ansvar har parterna mot varandra?

Samarbetsavtalet bör innehålla villkor om vilket skadeståndsansvar en part ska ha, i den händelse att något går fel och/eller parten bryter mot avtalet.

Det är enkelt att snabbt konstatera att motparten alltid ska ha fullt ansvar och så kan det också se ut, men det är samtidigt vanligt att ta med villkor som begränsar en parts ansvar. Detta eftersom båda parter ofta vill kunna väga in vilka risker som är förenade med ett samarbete.

Om ansvaret ska vara obegränsat så kommer allmänna köp- och skadeståndsrättsliga principer att reglera parternas ansvar och om ansvaret ska vara begränsat så kommer samarbetsavtalets bestämmelser äga företräde.

Normalt brukar professionella aktörer avtala ett maximalt skadeståndstak samt att ingen part ska vara ansvarig för indirekt skada. Det sistnämnda innebär att parterna inte har rätt till ersättning från varandra för skada till följd av produktionsavbrott, utebliven vinst, förväntad besparing, omsättningsbortfall eller andra indirekta skador om sådan skada skulle inträffa.

O
P

Vilken part ska äga resultatet av samarbetet?

I vissa fall innebär samarbetet att parterna ska skapa något – kanske en ny innovation/uppfinning eller förbättra en befintlig. Då är det viktigt att reglera vem av parterna som ska äga de immateriella rättigheterna till det som framkommer i samband med samarbetet. Det kan exempelvis vara fråga om rättigheterna till ett dataprogram som parterna kodat eller källkoden till en integration som parterna tagit fram. Med immateriella rättigheterna avser vi i första hand patenträttigheter, upphovsrättigheter och mönsterrättigheter.

O
P

Samarbetsavtal och konkurrensförbud?

Det är vanligt att samarbetsavtal innehåller en så kallad konkurrensklausul. Konkurrensklausuler förbjuder parterna, eller bara en av dem, att bedriva eller ägna sig åt verksamhet som konkurrerar. Konkurrensförbud i samarbetsavtal gäller normalt under avtalstiden men kan också gälla en tid efter att samarbetsavtalet upphört. Då förhindrar man att parten börjar ägna sig åt konkurrerande verksamhet så snart samarbetet upphört. Ett konkurrensförbud får dock inte vara oskäligt omfattande, men det är vanligt att det gäller en kortare tid även efter avtalstiden.

Om en part som enligt avtalet är förbjuden att konkurrera bryter mot förbudet kan parten bli skadeståndsskyldig. Samtidigt kan det vara svårt att komma fram till hur stor skadan är. Därför är det vanligt att konkurrensförbudet är förenat med ett vite.

Ett vite är ett belopp som parterna på förhand bestämmer ska utgöra skadan. Man kan säga att vitet är en slags böter för ett visst avtalsbrott (även om förekomsten av vitet inte hindrar att ett eventuellt skadestånd också behöver betalas). Ett vite har på det sättet ett preventivt syfte och skapar starka incitament för en part att avhålla sig från att bryta mot konkurrensförbudet. Ett vite ska dessutom betalas oavsett om någon skada faktiskt uppkommit. Ju högre vitesbeloppet är desto mer avhållande blir det. Det gäller dock att hitta en rimlig nivå för vitet så att det inte sätts för lågt eller för högt.

O
P

Hur löser parterna tvister?

Ett samarbetsavtal bör innehålla bestämmelser om hur parterna ska löse en tvist som uppstår. Här kan man välja mellan allmän domstol, med tingsrätten som första instans, eller skiljeförfarande genom Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC). Fördelen med skiljeförfarande är att det går relativt snabbt och att det omfattas av sekretess. En process i allmän domstol är i regel mindre kostsamt än ett skiljeförfarande men är normalt offentligt och brukar ta längre tid.

O
P

När ska man bilda en styrgrupp?

Det är vanligt att parterna bildar en styrgrupp för att underlätta kommunikation och styrning avseende samarbetets genomförande. Det är särskilt aktuellt om det är flera parter som ska vara involverade alternativt om parterna har flera representanter. Ska parterna bilda en styrgrupp i ditt fall?

Klicka på Skriv Online för att skapa ditt samarbetsavtal.

Ett välskrivet samarbetsavtal ger bra förutsättningar för ett framgångsrikt samarbete mellan parterna.

I vår interaktiva tjänst får du steg för steg  ta ställning till alla viktiga aspekter i samarbetsavtalet. Svara bara på frågorna som ställs i tjänsten och när du är klar kommer du ha skapat ett samarbetsavtal som är skräddarsytt för din situation.