i

Sekretessavtal

  • }5-15 min att besvara frågorna
  • hDokumentet är 3-5 sidor
  • Ladda ned i word/pdf
  • 299 SEK

Vad är ett sekretessavtal?

Kort och gott är ett sekretessavtal ett avtal där en eller flera parter åtar sig att behandla viss information konfidentiellt. Den eller de åtar sig alltså att hemlighålla informationen. Genom sekretessavtalet skyddar du därmed ditt företag mot att någon röjer känslig information utan ditt samtycke. Sekretessavtal är Non-Disclosure Agreement (NDA) på engelska.

När ska man använda ett sekretessavtal?

Det finns många situationer när ett företag kan behöva dela med sig av känslig information till ett annat företag. Det kan exempelvis vara så att ditt företag har initierat en upphandling. Då måste man dela med sig av uppgifter som är hemliga för att potentiella anbudsgivare ska kunna lämna priser. Det kan också vara en situation där ditt och ett annat företag ska inleda ett samarbete eller något annat projekt. Av den anledningen kan ni behöva dela känslig information. I ett sekretessavtal kan du skydda ditt företag mot att det företag som erhåller informationen röjer informationen till obehöriga.

I sekretessavtalet reglerar du vilken information som är känslig. Du reglerar också hur det företag som erhåller informationen ska hemlighålla den samt hur företaget får använda informationen. Med ett undertecknat sekretessavtal så får du alltså kontroll över det andra företagets hantering av den känsliga informationen. Du kan därmed känna dig tryggare med att dela informationen. Sekretessavtalet skyddar dig om din motpart har röjt information till någon obehörig eller använt den på ett felaktigt sätt. Dessutom har sekretessavtalet en moraliskt preventiv effekt. Det ska nämligen mycket till för att någon som undertecknat ett sekretessavtal agerar omoraliskt och i strid med er överenskommelse.

Sekretessbestämmelser i andra avtal

I många avtal finns redan sekretessbestämmelser som en del av avtalet. Exempelvis brukar samarbetsavtal och allmänna villkor om köp/försäljning innehålla bestämmelser om sekretess. Det brukar vara fråga om kortare standardbestämmelser som anger att parterna ska hemlighålla information som de erhåller i samband med avtalet. Vanligen lägger parterna inte så mycket vikt vid den här typen av bestämmelser när de utgör en del av ett större avtal. Men är det ett inledande skede av en upphandling, ett projekt eller affärsförbindelse, där man ska utforska möjligheterna kring ett möjligt anbud eller samarbete så är det mer naturligt med ett särskilt sekretessavtal. I det kan parterna sätta upp tydliga regler för utbyte av information och därmed känna sig trygga med att inleda diskussioner och förhandlingar.

Vad innehåller ett sekretessavtal?

Som vi skrev ovan så kan innehållet variera från avtal till avtal eftersom parterna själva väljer vilka regler de vill sätta upp för utbytet av information. De finns ingen lag som styr över innehållet utan det innehåll som man brukar se i avtalen har snarare ”vuxit fram” genom åren efter åtskilliga förhandlingar av dessa typer av avtal. Juridok har lång erfarenhet av sekretessavtal. Normalt innehåller vårt sekretessavtal bestämmelser om nedanstående ämnen men innehållet kommer tjänsten anpassa beroende på dina svar.

  1. Vilka är parterna.
  2. Bakgrunden till sekretessavtalet.
  3. Vilken information som ska vara konfidentiell och vilken part som ska skyddas av sekretessavtalet.
  4. Vilka personer ska få se konfidentiell information.
  5. Ska den part som erhåller konfidentiell information vara tvungen att föra loggbok över vilka personer som får ta del av konfidentiell information?
  6. Hur man får använda konfidentiell information.
  7. Hur man ska hantera konfidentiella information.
  8. Vilka undantag som finns vid hantering av konfidentiell information.
  9. Hur länge gäller sekretessavtalet.
  10. Skyldigheter att återlämna/förstöra konfidentiell information.
  11. Bestämmelser om vite/skadestånd.
  12. Friskrivningar och garantier.
  13. Hur man ska hantera tvister.
Sekretessavtal

Ömsesidigt eller ensidigt sekretessavtal?

Ett sekretessavtal kan som rubriken säger vara ensidigt eller ömsesidigt. I ett ensidigt sekretessavtal är det bara en av parterna som kommer att erhålla konfidentiell information och därför är det är bara den parten som åtar sig att behandla information konfidentiellt. I ett ömsesidigt sekretessavtal kommer samtliga parter både tillhandahålla och ta emot konfidentiell information och därför åtar sig samtliga parter att behandla information konfidentiellt.

Normalt är detta ett tema för förhandling mellan parterna eftersom det ofta är så att båda parter i ett inledande skede av en upphandling, ett projekt eller affärsförbindelse kommer behöva dela med sig av känslig information. Exempelvis i en upphandling kommer den upphandlande parten, beställaren, behöva dela med sig av sådan information som potentiella anbudsgivare behöver för att lämna ett förnuftigt anbud. Anbudsgivaren kommer dela med sig av sitt anbud och det kanske innehåller priser, kostnader och annan teknisk know-how.

Vilken information ska vara konfidentiell?

I ett sekretessavtal är det viktigt att definiera vilken information som ska utgöra konfidentiell information. Det är nämligen bara konfidentiell information som den mottagande parten behöver behandla med sekretess. Normalt brukar sekretessavtal föreskriva att all information som man erhåller i samband med parternas diskussioner eller förhandlingar ska utgöra konfidentiell information. Men det kan finnas anledning att begränsa detta så att konfidentiell information bara ska vara sådan information som man särskilt har markerat som konfidentiell. Det gör man genom att skriva strikt konfidentiellt eller likande på de dokument som man lämnar ut till sin motpart. Men man ska veta att man i en eventuell tvist måste kunna bevisa att informationen var markerad som konfidentiell vid tidpunkten när man lämnade ut informationen.

Vite?

Om en part bryter mot sina åtaganden i sekretessavtalet kan den parten bli skadeståndsskyldig enligt lag. Men det kan vara väldigt svårt att komma fram till hur stor den verkliga skadan är. Ofta vill man därför införa bestämmelser i sitt sekretessavtal om att det i en sådan situation ska utgå ett vite på ett visst belopp. Då kan man säga att man redan har bestämt storleken på skadan på förhand genom vitesbeloppet (även om vitet i sig inte behöver begränsa möjligheten till skadestånd). Ett vite har på det sättet ett mycket preventivt syfte och skapar starka incitament för en part att avhålla sig från att bryta mot avtalet. Ett vite ska man dessutom betala oavsett om någon skada faktiskt uppkommit. Ju högre vitesbeloppet är desto mer avhållande blir det. Det gäller dock att hitta en rimlig nivå för vitet så att man inte sätter det för lågt eller för högt.

Avtalstiden

Skyldigheten enligt ett sekretessavtal att behandla information konfidentiellt bör upphöra efter en viss tid. Tidsperioden kan vara längre eller kortare beroende på situationen och hur pass känslig informationen som ska utbytas är. Ju känsligare information, ju längre tidsperiod. Men det får inte vara en allt för lång tid för då riskerar man att en domstol tycker det är oskäligt och jämkar sekretessavtalet.

Finns mallar för sekretessavtal?

Det finns säkert mallar att hitta för sekretessavtal. Dock brukar mallar inte vara att rekommendera eftersom just din situation kan skilja sig mycket åt från mallens tänkta användningsområde.

Med Juridok kan du snabbt och enkelt skapa ett skräddarsytt sekretessavtal mellan två företag. I tjänsten besvarar du ett antal frågor och sedan skapas ett sekretessavtal som är anpassat för just din situation. Tjänsten kommer också vägleda dig när du svarar på frågorna.