Det flesta juridiska dokument och avtal skrivs under och det blir alltmer vanligt att underskrift sker digitalt med hjälp av elektronisk identifiering och elektronisk underskrift. Den vanliga underskriften ”den egenhändiga signaturen” blir mer och mer sällsynt. Många gånger måste man till och med använda en digital signeringstjänst för att skriva under. Men kan parternas underskrift alltid vara digital? I den här artikeln ska vi gå igenom detta samt besvara en del andra viktiga frågor.
Det kan finnas flera skäl till att ett dokument eller avtal behöver skrivas under överhuvudtaget. Juridiskt sett räcker normalt en muntlig överenskommelse ofta för att skapa bundenhet. Själva underskriften utgör alltså inte en förutsättning för att parterna ska vara bundna av överenskommelsen. Ett enkelt handslag eller ett ok via email kan duga gott. Men ibland ställer lagen krav på en underskrift för att handlingen ska gälla – saknas underskrift är den ogiltig. Andra gånger kan det vara motparten som kräver en underskrift – han/hon vill kunna bevisa överenskommelsen, när den träffades och av vilka personer. Det kan också förekomma situationer där parterna kommit överens om att man blir bunden först när man skrivit under.
Lagen kan också ställa upp krav på att handlingen ska vara skriftlig och/eller att en viss typ av signatur ska användas (viss typ av elektronisk underskrift eller en signatur med bläck). Där något lagkrav på signatur med bläck inte finns är det, i vart fall i Sverige, generellt acceptabelt att att underskrift sker digitalt med hjälp av elektronisk underskrift.
En elektronisk underskrift är uppgifter i elektronisk form som används för att kontrollera att innehållet i en elektronisk handling kommer från den som har undertecknat handlingen. En vanlig elektronisk underskrift kan alltså vara att du ritar din signatur på en pekskärm eller skriver in en pin-kod du erhållit. Med hjälp av uppgifterna (din signatur på pekskärmen eller din pin-kod) så kan du identifieras. Dock används ingen särskild e-legitimation eller liknande för att för att verifiera vem som undertecknat. Elektroniska underskrifter kan även vara avancerade och kvalificerade – för dessa typer ställs högre krav på tekniken som används vid undertecknandet (säkerhet och identifiering)
En avancerad elektronisk underskrift är en elektronisk underskrift på vilken det ställs höga krav på säkerhet och kryptering. En avancerad elektronisk underskrift ska uppfylla följande krav:
(i) Den ska vara unikt knuten till undertecknaren.
(ii)Undertecknaren ska kunna identifieras genom den.
(iii) Den ska vara skapad på grundval av uppgifter för skapande av elektroniska underskrifter som undertecknaren med hög grad av tillförlitlighet kan använda uteslutande under sin egen kontroll.
(iv) Den ska vara kopplad till de uppgifter som den används för att underteckna på ett sådant sätt att alla efterföljande ändringar av uppgifterna kan upptäckas.
Flertalet e-legitimationer som förekommer i Sverige, däribland BankID, kan användas för att framställa elektroniska underskrifter som väsentligen motsvarar avancerade elektroniska underskrifter.
En kvalificerad elektronisk underskrift måste först och främst uppfylla de krav som ställs på en avancerad elektronisk underskrift. Dessutom måste underskriften ha skapats med hjälp av en särskild teknik som bland annat ställer oerhört höga krav vad gäller metod och säkerhet. Kvalificerade underskrifter är dock mycket ovanliga och används mycket sällan i Sverige. Enligt eIDAS (Europaparlamentets och rådets förordning [EU] nr 910/2014) ger en kvalificerad underskrift samma status som en handskriven signatur. I artikel 25.2 i eIDAS anges nämligen att en ”kvalificerad elektronisk underskrift ska ha motsvarande rättsliga verkan som en handskriven underskrift”. Huruvida en kvalificerad verkligen har denna rättsliga status har dock inte prövats i Sverige såvitt vi vet.
Nej, det kan man inte. Lagen kan, som nämndes ovan, ställa upp krav på att en handling ska vara skriftlig och undertecknad. Det ställs alltså krav på att handlingen dels ska vara skriftlig (dvs. ha formen av en skriftlig handling), dels att handlingen ska vara undertecknad. Där sådana krav finns är utgångspunkten att en bläcksignatur alltid bör användas (om inte annat anges i lagen – se nästa stycke).
Exempel på dokument för vilka underskrift inte kan ske digitalt
Nedan finns några exempel (listan är inte uttömmande) där papper och penna ska användas.
- Framtidsfullmakt. En framtidsfullmakt ska vara skriftlig och fullmaktsgivaren ska skriva under handlingen i två vittnens samtidiga närvaro. Det finns dock förslag (se SOU 2021:36 – Frågor om digitalisering) om att framtidsfullmakter i framtiden bör kunna vara digitala och att undertecknande ska kunna ske med en avancerad underskrift.
- En handling som avser köp, byte eller gåva av bostadsrätt. Ett avtal om överlåtelse av en bostadsrätt genom köp ska upprättas skriftligen och skrivas under av säljaren och köparen. Det anges uttryckligen i bostadsrättslagen att en sådan handling inte får signeras med en avancerad elektronisk underskrift (genom hänvisning till 1 kap 15 § lag om ekonomiska föreningar).
- En handling som avser köp, byte eller gåva av fastighet. Köp av fast egendom slutes genom upprättande av köpehandling som underskrives av säljaren och köparen.
- Äktenskapsförord. Ett äktenskapsförord ska enligt lagtexten upprättas skriftligen, dateras och undertecknas av makarna eller de blivande makarna.
- Samboavtal. Avtalet ska enligt lagtexten upprättas skriftligen och undertecknas av samborna eller de blivande samborna.
- Bodelningsavtal för gifta. Över bodelningen ska enligt lagtexten upprättas en handling som skrivs under av dem båda (handlingen ska vara skriftlig – se NJA 1994 s 265)
- Bodelningsavtal för sambor. Samma krav gäller som för bodelning mellan gifta.
- Testamente. Ett testamente ska enligt lagtexten upprättas skriftligen med två vittnen. I deras samtidiga närvaro ska testator underskriva testamentshandlingen eller vidkännas sin underskrift därå.
- Inbördes testamente. Samma krav gäller som vanliga testamenten.
När krävs avancerad elektronisk underskrift?
I vissa lagar anges att elektroniskt undertecknande får ske så länge det sker med en avancerad elektronisk signatur. Nedan finns några exempel (listan är inte uttömmande).
- Aktiebolagslagen och lag om ekonomiska föreningar. En handling som ska vara undertecknad enligt någon av lagarna får, om något annat inte anges, undertecknas med en avancerad elektronisk underskrift. Således kan stämmoprotokoll eller styrelseprotokoll undertecknas med en avancerad elektronisk underskrift, likaså en stiftelseurkund. Men aktiebrev, emissionsbevis och förlagsandelsbevis är undantagna – dessa kan inte undertecknas med en avancerad elektronisk underskrift.
- Rättegångsbalken. Enligt lagen ska en skriftlig rättegångsfullmakt vara egenhändigt undertecknad. I lagtexten anges dock att signaturen kan göras med en avancerad elektronisk underskrift om undertecknande sker digitalt.
- Fastighetsmäklarlagen. Ett uppdragsavtal eller ett depositionsavtal med en fastighetsmäklare får enligt lagen undertecknas med en avancerad elektronisk underskrift.
Underskrift kan nästan alltid ske digitalt
Det är som sagt sällsynt att lagen överhuvudtaget ställer krav på att juridiska dokument och avtal ska ha viss form och undertecknas. Där lagen ställer sådana krav tillåts många gånger ändå att underskrift sker digitalt med en avancerad elektronisk underskrift. I de flesta fall kan man alltså helt lägga bläckpennan åt sidan och använda en smidig, digital lösning där signering sker med Bank-ID.
Vi rekommenderar Zigned
Vi samarbetar med Zigned som erbjuder en tjänst för signering med avancerad elektronisk underskrift. Zigned sammanställer samtliga parters signaturer och levererar dessa tillsammans med en händelselogg och originaldokumentet i en förseglad och tidsstämplad PDF-fil.
Zigned Pro