Varför framtidsfullmakt?

Skriven av: Jens Holmberg | Jurist

Sök bland våra artiklar

Bläddra bland kategorier

Med en framtidsfullmakt kan man planera för framtiden. Man får själv bestämma vem som ska sköta om ens angelägenheter när man inte är kapabel att klara av det. Men varför är det bra då? Vad är alternativen? Det finns många bra skäl till varför man bör skriva en framtidsfullmakt. I den här artikeln kommer vi gå igenom vad en framtidsfullmakt är för något. Vi kommer också förklara skillnaden mellan vanliga fullmakter och framtidsfullmakter och vilka drivkrafter i samhället som ligger bakom framtidsfullmakten. Dessutom kommer vi förklara vad som gäller om man inte har en framtidsfullmakt.

Vad är en framtidsfullmakt?

Det är inte ovanligt att man drabbas av en sjukdom eller av annat skäl får svårt att ta hand om sig själv och sin ekonomi. Det kan bero på att man blivit gammal och sjuk. Det kan också vara att man fått en psykisk funktionsnedsättning (exempelvis demens), eller att man drabbats av en olycka. Man bör därför planera för framtiden och själv behålla kontroll över frågor som har stor betydelse i livet. Det är extra viktigt om man inte kan ta hand om sig själv och fatta egna beslut. Den här möjligheten har man om man skriver en framtidsfullmakt. För i en framtidsfullmakt kan man nämligen själv välja vem som ska ha hand om ens personliga och ekonomiska angelägenheter när inte kan det på egen hand. Det gör man genom att utse en eller flera fullmaktshavare (läs mer här).

Tanken är att ge vanligt folk chansen att bestämma över vad som ska hända dem i framtiden. Det är det som varit drivkraften bakom framtidsfullmakten. Man ska ha rätt att planera och styra över sitt liv och sin framtid. Därför ges man genom en framtidsfullmakt möjlighet att bestämma hur ens ekonomiska och personliga angelägenheter ska hanteras om man förlorar förmågan att själv ta hand om dem.

Framtidsfullmakt

Vad är skillnaden på att skriva en vanlig fullmakt och en framtidsfullmakt?

Det är många som frågar varför man ska skriva en framtidsfullmakt när man redan har skrivit en fullmakt till sina anhöriga. En vanlig fullmakt kan man upprätta om man behöver att någon annan representerar en i en viss fråga eller något särskilt ärende. Man kanske har förhinder att själv uträtta ärendet eller så behöver man bara en förnuftig företrädare. Vanliga fullmakter bygger på tanken att den som upprättar fullmakten (fullmaktsgivaren) kan kontrollera hur uppdraget sköts och att fullmakten kan återkallas om man är missnöjd.

När man inte längre har förmågan att att utöva den kontrollen anses man inte heller kunna upprätta fullmakter för olika ärenden som man behöver hjälp med. Det är inte heller säkert att en mottagare av en vanlig fullmakt accepterar den om han/hon känner till fullmaktsgivarens hälsotillstånd. Det är då det är tänkt att en framtidsfullmakt ska kunna användas. En framtidsfullmakt upprättas nämligen när man är frisk. Men den börjar gälla när fullmaktsgivaren förlorar förmågan att fatta egna beslut. Det är alltså en fullmakt som upprättas för ett framtida behov. Och för att framtidsfullmakten ska ta vid och användas så krävs det inte bara att det finns ett behov av hjälp, utan det krävs att fullmaktsgivaren är så kallat beslutsoförmögen.

Vad händer utan en framtidsfullmakt?

Varför ska man skriva en framtidsfullmakt – finns det inte bra hjälp att få annars? Framtidsfullmakter utgör ett alternativ till ordningen med god man och förvaltare. Har man inte lyckats skriva en framtidsfullmakt får man alltså förlita sig på samhällets system med god man och förvaltare. Dessutom har ens anhöriga rätt att företräda en i vissa frågor. Vi ska gå igenom detta här.

Anhörigas rättigheter

Anhörigas rättigheter regleras av 17 kapitlet föräldrabalken.

Om man fyllt 18 år så har ens anhöriga rätt att vidta vanliga åtgärder avseende ens dagliga livsföring i en situation där det är uppenbart att man är beslutsoförmågen, dvs. då man inte längre har förmåga att ha hand om sina ekonomiska angelägenheter. Det ska vara uppenbart och vid tveksamheter kring beslutsförmågan så har anhöriga inte denna rätt.

Vilka åtgärder som avser den dagliga livsföringen skiftar från person till person. Men det ska vara vanliga frågor, exempelvis betalning av fakturor avseende hus och hem (boendet, tåg- och bussbiljetter, sociala tjänster, telefonabonnemang, privata försäkringar, föreningsavgifter, TV och tidningar). Inköp av vanliga hushållsapparater och elektronisk utrustning (tv, diskmaskin etcetera). Även mera sällsynta utgifter kan anhöriga sköta om. Exempelvis kostnader för läkarbesök, tandvård och nöjen. De har även rätt att lämna in inkomstdeklaration.

Anhöriga har dock inte rätt att köpa bil, båt eller fastigheter eller annan lös egendom som inte avser den dagliga livsföringen.

De som räknas som anhöriga är (i tur och ordning) (i) make eller sambo, (ii) barn, (iii) barnbarn, (iv) föräldrar, (v) syskon, och (vi) syskonbarn. Finns ingen make övergår alltså behörigheten till barn, och sen barnbarn osv.

Behörigheten för en anhörig gäller inte i de frågor där en god man, en förvaltare eller en framtidsfullmaktshavare finns.

Gode män och förvaltare

Regleringen med god man och förvaltare finns i 11 kapitlet i föräldrabalken.

När en god man eller förvaltare ska utses så är det samhället som beslutar att man ska förses med en ställföreträdare och vem den personen ska vara. Det är också samhället som ansvarar för att kontrollera hur uppdraget sedan utförs. Här ses tydliga skillnader mot framtidsfullmakten där det är fullmaktsgivaren som beslutar vem som ska vara fullmaktshavare. Det är också fullmaktshavarens uppdrag att ta fullmakten i bruk när fullmaktsgivaren inte längre har beslutsförmåga. Samhället kan visserligen fortfarande kontrollera hur fullmaktshavaren utför uppdraget.

Andra skillnader och likheter?

Kraven för att en framtidsfullmakt ska träda i kraft är något högre ställda än vad som krävs för att en god man ska utses. Det är inte tillräckligt att man behöver hjälp att ta hand om ens angelägenheter. Det krävs också att man på grund av sitt hälsotillstånd inte har förmågan att ha hand om de angelägenheter som fullmakten avser. Oförmågan ska dessutom vara bestående/varaktig. Detta är mer likt ett förordnande av förvaltare. Då krävs att man ska vara ur stånd att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person.

När en framtidfullmakt träder i kraft kan en fullmaktshavare hantera i princip samma angelägenheter som en god man kan göra (under förutsättning att man inte snävat in ramarna för uppdraget i fullmakten). Fullmaktshavaren kan alltså (i) bevaka fullmaktsgivarens rättigheter, (ii) förvalta egendom och (iii) sörja för fullmaktsgivarens person. Se mer om uppdragets omfattning detta här.

Avslutningsvis kan det vara bra att nämna att en fullmaktshavare har möjlighet att ansöka om att en god eller förvaltare ska utses för fullmaktsgivaren. Det kan finnas goda skäl för det, exempelvis om framtidsfullmakten har begränsats och inte ger fullmaktshavaren tillräckligt stor behörighet. Då kan en god man behöva utses för att den aktuella angelägenheten ska kunna hanteras. Det kan också finnas andra som ansöker om godmanskap eller förvaltare för fullmaktsgivaren. Men har en fullmaktshavare utsetts då så ska han/hon involveras i samhällets utredning angående ansökan och han/hon ska normalt också få yttra sig i ärendet.

Skriv online med Juridok

Med vägledning av vår tjänst besvarar du ett antal frågor digitalt. Tjänsten skapar sedan omedelbart din framtidsfullmakt – juridiskt korrekt och skräddarsydd för din situation.

Relaterade artiklar