Välj en sida

Aktieägaravtal och bolagsordning

Skriven av: Jens Holmberg | Jurist

Sök bland våra artiklar

Bläddra bland kategorier

Hur skiljer sig ett aktieägaravtal och en bolagsordning – finns det likheter? Dessa frågor ska vi kort beröra i den här artikeln.

Det är vanligt med aktieägaravtal

Det är vanligt med aktieägaravtal. Vi har i en tidigare artikel gått igenom varför aktieägaravtal är en så viktig del av kompanjoners företagande. Som vi nämnde där kan aktieägarna genom aktieägaravtalet fylla ut och komplettera bestämmelser i aktiebolagslagen (ABL) och/eller bolagsordningen som man inte är nöjd med, antingen för att de inte vill, bör eller kan inkludera dessa frågor i bolagsordningen.

Vilka parter påverkar ett aktieägaravtal respektive en bolagsordning?

En bolagsordning är ett formenligt dokument och aktiebolagslagen styr över dess innehåll. Handlingen sätter upp regler kring och mellan aktiebolaget, aktierna, aktieägarna och de olika bolagsorganen. Således finns det flera likheter mellan ett aktieägaravtal och en bolagsordning. Men bolagsordningen får verkan för fler parter än ett aktieägaravtal. Ett aktieägaravtal binder bara parterna i avtalet och reglerar förhållandena mellan dem. En bolagsordning däremot reglerar bland annat bolagets verksamhet och aktier samt de inbördes förhållandena mellan aktieägarna, deras förhållande till bolaget och andra utomstående.

Innehållet i en bolagsordning

Vi har tidigare gått igenom vilka typer av bestämmelser som är vanliga i aktieägaravtal. Innehållet i en bolagsordning bestämmer stiftarna första gången i samband med bildandet av aktiebolaget. Varje aktiebolag ska ha en bolagsordning och den måste enligt 3 kap 1 § aktiebolagslagen ange följande uppgifter:

1. bolagets företagsnamn,
2. den ort i Sverige där bolagets styrelse ska ha sitt säte,
3. föremålet för bolagets verksamhet, angivet till sin art,
4. aktiekapitalet eller, om detta utan ändring av bolagsordningen ska kunna bestämmas till ett lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet, varvid minimikapitalet inte får vara mindre än en fjärdedel av maximikapitalet,
5. antalet aktier eller, om det i bolagsordningen har angetts ett minimikapital och ett maximikapital, ett lägsta och högsta antal aktier, varvid relationen mellan minimikapitalet och det lägsta antalet aktier ska vara densamma som relationen mellan maximikapitalet och det högsta antalet aktier,
6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter,
7. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelsesuppleanter, om sådana ska finnas,
8. antalet eller lägsta och högsta antalet revisorer, om revisor ska finnas enligt 9 kap. 1 §,
9. hur bolagsstämma ska sammankallas, och
10. den tid som bolagets räkenskapsår ska omfatta.

Utöver dessa obligatoriska uppgifter kan bolagsordningen reglera en rad andra frågor avseende aktiebolagets ägare, aktierna och aktiekapitalet. Vi ska inte gå igenom alla olika möjligheter utan bara kort nämna några för att ge ett hum om vilka frågor som en bolagsordning kan reglera.

Förbehåll av olika slag

Bolagsordningen kan innehålla flera typer av förbehåll. Till exempel kan bolagsordningen innehålla förbehåll som begränsar rätten för aktieägare att överlåta aktier (hembuds-, samtyckes- eller förköpsförbehåll) eller som gör det möjligt att omvandla ett aktieslag till ett annat (omvandlingsförbehåll) eller som föreskriver att aktiebolaget ska gå i likvidation vid en viss händelse (likvidationsförbehåll). Bolagsordningen kan också innehålla inlösensförbehåll, dvs. förbehåll om att man ska kunna minska aktiekapitalet genom inlösen av aktier. Sådana förbehåll gäller för aktiebolag där man utan ändring av bolagsordningen kan bestämma aktiekapitalet (enligt punkt 4 ovan) till ett lägre eller högre belopp. Även andra typer av förbehåll är möjliga.

Röstmajoritet, röstvärdesskillnader och avvikelser vad gäller rösträtt

Bolagsordningen kan ange att det för beslut på bolagsstämman ska krävas en högre röstmajoritet än vad som krävs av aktiebolagslagen. Bolagsordningen kan vidare föreskriva att en aktie ska ha högre/lägre röstvärde än en annan aktie. Det är dock förbjudet att ge ut aktier helt utan röstvärde och ingen aktie får ha ett röstvärde som överstiger tio gånger röstvärdet för någon annan aktie. Normalt får en aktieägare dessutom rösta för samtliga aktier som han eller hon äger eller företräder – men från detta kan man göra avvikelser i bolagsordningen.

Är bolagsordningen ett avtal (ett aktieägaravtal)?

Många liknar en bolagsordning med ett avtal. Vissa menar att det är ett avtal mellan aktieägarna och bolaget. Andra menar att det är ett avtal mellan stiftarna till bolaget, de som tecknar sig för aktier och bolagets framtida aktieägare.

En bolagsordning tillkommer som nämnt när man stiftar aktiebolaget. Eftersom en enda person kan stifta ett bolag är det inte ett krav att fler än en person kommer överens om handlingen. Ofta är det faktiskt också bara en person som upprättar handlingen, kanske med hjälp av en jurist. En överenskommelse är därmed inte en förutsättning för dess tillkomst.

För att en bolagsordning ska få verkan måste Bolagsverket godkänna och registrera handlingen. När den väl är registrerad kan aktieägarna inte säga upp eller häva bolagsordningen utan tanken är att bolagsordningen ska gälla under lång tid därefter – ända till dess att aktieägarna beslutar att ändra den. Således reglerar bolagsordningen förhållandena mellan aktieägarna och bolaget över tid, dvs. oavsett vem som vid var tid är aktieägare.

Ett aktieägaravtal ändras genom att alla parter i avtalet kommer överens om ändringen. Normalt skriver parterna ett tilläggsavtal. För att ändra en bolagsordning räcker det inte att aktieägarna kommer överens om saken. De måste enligt aktiebolagslagen fatta ett formellt beslut på bolagsstämma som innehåller den ifrågavarande ändringen. Alla aktieägare behöver inte vara överens utan beslutet fattas med majoritetsbeslut (normalt räcker att minst två tredjedelar av de röstberättigade vid stämman röstar för ändringen). Ändringen måste Bolagsverket godkänna och registrera för att den ska bli gällande.

Bolagsordningen är regelsamlingen, konstitutionen, och det viktigaste styrinstrumentet för aktiebolaget. Enligt vår uppfattning kan man mot denna bakgrund inte likna en bolagsordning med ett avtal (på samma sätt som man inte kan likna en lag med ett avtal – även om lagen tillkommer och blir ändrad genom överenskommelse och beslut i riksdagen).

Några påtagliga skillnader och likheter mellan aktieägaravtal och bolagsordning

PåståendeAktieägaravtalBolagsordning
Vilka gränser finns för innehållet?Avtalsfriheten begränsas visserligen av lag men det finns stort utrymme för att träffa överenskommelser av olika slag. Skulle innehållet strida mot bolagsordningen / lag kan det ändå få effekt ”aktieägarna emellan”.Innehållet får inte strida mot lag, vara otydligt, eller motsägelsefullt.
Ställer lagen upp krav för vad som måste finnas med?Nej – här råder avtalsfrihet.Ja – bolagsordningen måste enligt lag ha visst innehåll.
Standardiserat innehåll?Nej, aktieägaravtalet har ofta skräddarsytt innehåll och floran av aktieägaravtal är stor.Ja, sannolikt på grund av att Bolagsverket godkänner och registrerar bolagsordningar.
Offentlig handling?Nej, innehåller dessutom ofta sekretessklausuler.Ja
Är aktieägaravtal och bolagsordning obligatoriska dokument?Nej, inte obligatoriskt. Vi rekommenderar dock alla företagare att ha ett aktieägaravtal.Ja, obligatoriskt
Ändras genom överenskommelse?Ja – alla parter måste vara överens.Nej – majoritetsbeslut räcker.
Enkelt att ändra innehållet?Ja relativt, man ingår bara ett tilläggs- eller ändringsavtal som undertecknas av alla parter.Nej, ändring sker genom ett formellt bolagsstämmobeslut som måste godkännas och registreras av Bolagsverket.
Vem påverkas av innehållet?Parterna i avtalet.Samtliga befintliga och framtida aktieägare. Dessutom blir ju bolaget som bolagsordningen avser ”bundet” – det är ju bolagets regelsamling.
Vad händer om aktieägarna bryter mot innehållet?Parterna får kräva kompensation från den avtalsbrytande parten. Vanligtvis innehåller aktieägaravtal också bestämmelser om att övriga parter får köpa den avtalsbrytande partens aktier till rabatterat pris om denne inte vidtar rättelse.Bolagsstämmobeslut som fattas i strid med bolagsordningen kan enligt 7 kap 50 § ABL klandras. Därtill kan en aktieägare kräva kompensation om han/hon drabbas av en skada till följd av att exempelvis en stiftare, styrelseledamot, verkställande direktören, eller annan aktieägare bryter mot bolagsordningen.

Skriv online med Juridok

Med vägledning av vår tjänst besvarar du ett antal frågor digitalt. Tjänsten skapar sedan omedelbart ditt aktieägaravtal – juridiskt korrekt och skräddarsytt för din situation.

Relaterade artiklar