Välj en sida
i

Bouppteckning BETA

Skriv själv online

På 15-30 min skriver du själv online en juridiskt korrekt bouppteckning genom att svara på ett antal enkla frågor. Läs mer om hur tjänsten fungerar här.

Ladda ned i word/pdf
iDokumentet är 5-10 sidor
Nöjd kund-garanti
Ingen inloggning krävs

SKRIV MED HJÄLP AV JURIST

Ta hjälp av en jurist och skriv en bouppteckning till fast pris. Du svarar på frågorna och juristen bokar ett möte med dig för att skapa ditt dokument. Denna tjänst tillhandahålls i samarbete med vår partner Kliently. Läs mer om hur tjänsten fungerar här.

Jens Holmberg

Jens Holmberg

Grundare / jurist

Denna webbsida samt dokumentet bouppteckning har författats av Jens Holmberg, som varit verksam som jurist sedan 2010.

Skriv din bouppteckning med Juridok

Här kan du enkelt skapa en bouppteckning, färdig att skicka in till Skatteverket för registrering. Tjänsten guidar och hjälper dig samtidigt att:

  1. utreda vem/vilka som ska ärva den som avlidit,
  2. korrekt anteckna tillgångar och skulder, samt
  3. ta fram relevanta kallelser till bouppteckningsförrättningen, om du vill det.

Förberedelser inför din bouppteckning

Innan du börjar ber vi dig ta fram alla relevanta handlingar avseende den avlidne. Nedanstående handlingar brukar vara bra att ha nära till hands.

  • Dödsfallsintyg.
  • Personuppgifter avseende de som ska kallas till bouppteckningsförrättningen (namn, personnummer och adress).
  • Äktenskapsförord.
  • Den avlidnes testamente.
  • Skuldebrev och gåvobrev rörande den avlidne.
  • Kontoutdrag avseende den avlidne.
  • Intyg om den avlidnes livförsäkring eller pensionsförsäkring (med/utan förmånstagare).
  • Uppgift om den avlidnes övriga tillgångar (fastigheter, bostadsrätter, aktier, fonder etcetera).
  • Protokoll från genomgång av den avlidnes bankfack.
  • Värde avseende fastigheter/bostadsrätter.
  • Uppgift om den avlidnes lån och övriga skulder.
  • Bouppteckning efter tidigare avliden make.

BETA-version

Användningsområdet och komplexitetsnivån för en bouppteckning kan variera. Vi väljer nu att släppa en beta-version av vår bouppteckning för allmän testning innan officiell lansering. Beta-versionen är ett steg i vår utvecklingsprocess där vi ger användare möjlighet att upptäcka, testa funktioner och ge feedback innan officiell launch. Vi tar tacksamt emot så mycket synpunkter som möjligt. Skicka alla eventuella synpunkter till info@juridok.se.

FAQ – Bouppteckning

På denna sida ska vi försöka besvara frågor relaterade till att skriva en bouppteckning. När du skriver en bouppteckning med oss kommer vi naturligtvis ta hänsyn till all relevant information och samtliga krav som ställs i tillämplig lagstiftning. Du behöver bara klicka på skriv online och svara på frågorna så kommer tjänsten att skapa en bouppteckning som är skräddarsydd för din situation.

O
P

När behöver man göra en bouppteckning?

När en person, som bodde i Sverige (hade sin hemvist här), avlider ska en bouppteckning upprättas som ska innehålla en redogörelse över den dödes tillgångar och skulder. Bouppteckningen ska ”förrättas” dvs. det under ett möte ska man går igenom den avlidnes tillgångar och skulder. Var den döde gift ska man också gå igenom den efterlevande makens tillgångar och skulder. Till förrättningen ska dödsbodelägare och efterarvingar kallas, liksom efterlevande make/sambo och i vissa fall frånskild make eller tidigare sambo (se mer om det nedan).

O
P

Vad ska en bouppteckning innehålla?

I bouppteckningen ska man ange följande uppgifter:

  • Dagen för förrättningen,
  • Den dödes fullständiga namn,
  • Den dödes personnummer eller samordningsnummer enligt folkbokföringslagen (1991:481),
  • Den dödes hemvist och dödsdag.
  • Även namn och hemvist för dem som ska ha kallats till förrättningen skall anges.
  • För underårig ska anges födelsedatum
  • För arvinge ska anges hans släktskap med den döde.
  • Arvinge ska anges även om han är utesluten från del i kvarlåtenskapen.
  • Om den döde efterlämnar en make, ska för bröstarvingar anges om de är bröstarvingar även till maken. Kan uppgift i visst hänseende inte lämnas, ska det anmärkas.
  • Av bouppteckningen ska det framgå vilka som närvarat vid förrättningen. Där någon som kallats inte närvarat, ska man bifoga kallelsebevis till bouppteckningen.

O
P

När ska man skicka bouppteckningen till Skatteverket?

Bouppteckningen ska förrättas senast inom tre månader från dödsfallet. Skatteverket kan dock gå med på att förlänga att tidsfristen, dvs. bevilja uppskov, om ansökan därom inkommer inom tremånadersfristen. Bouppteckningen ska man ge in till Skatteverket senast en månad efter att den upprättades. Det här följer av 20 kap 2 och 8 §§ i ärvdabalken (ÄB). Om man inte inom fyra månader har gett in bouppteckningen kan Skatteverket vid vite (med hot om böter) förelägga den som har ansvar för att förrätta bouppteckningen att skicka in den. Följs inte föreläggandet kan vite i värsta fall dömas ut.

O
P

Var skickar man bouppteckningen?

Skatteverket har tre handläggningsorter. Det län där den avlidne var folkbokförd styr till vilken sektion du ska skicka bouppteckningen.

Bouppteckningssektionerna Kalmar och Härnösand

Om den avlidne var folkbokförd i Uppsalas, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens, Norrbottens, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Skåne, eller Hallands län ska du skicka in bouppteckningen till:

Skatteverket
Bouppteckningssektionen
871 87 Härnösand

Bouppteckningssektionen Visby

Om den avlidne var folkbokförd i Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Gotlands eller Västra Götalands län ska du skicka in bouppteckningen till:

Skatteverket
Bouppteckningssektionen
Box 1214
621 23 Visby

O
P

Hur registrerar Skatteverket bouppteckningen?

Bouppteckningen ska ges in till Skatteverket i original jämte en bestyrkt kopia. När bouppteckningen har inkommit till Skatteverket så ska den registreras. Registreringen sker efter att Skatteverket kontrollerat att bouppteckningen innehåller relevanta uppgifter och ingivaren har kompletterat med ofullständiga uppgifter. Registrering sker genom att bouppteckningen undertecknas och stämplas in. Därefter returnerar Skatteverket originalhandlingar och behåller den bestyrkta kopian.

O
P

När behöver man inte göra en bouppteckning?

Om den som avlidit efterlämnar så begränsade tillgångar att de inte räcker till annat än begravningskostnader och andra utgifter i samband med dödsfallet så behöver en bouppteckning inte förrättas. Tillgångarna får inte heller omfatta fast egendom eller tomträtt. I en sådan situation kan istället en dödsboanmälan göras till Skatteverket. Den som har ansvar för att förrätta bouppteckning kan då ta initiativ till att dödsboanmälan inges av Socialnämnden till Skatteverket. Notera att det inte föreligger något hinder mot att göra en bouppteckning även om det finns förutsättning att utnyttja möjligheten med dödsboanmälan. Man kan alltså alltid välja att göra en bouppteckning på vanligt sätt, till och med efter att en dödsboanmälan redan har gjorts. Och man ska vara försiktig med dödsboanmälan. Är det osäkert om tillgångarna verkligen är så pass begränsade så bör man förrätta en bouppteckning.

O
P

Vad är en bouppteckningsförrättning?

En bouppteckningsförrättning är ett möte där man går igenom vad den avlidnes tillgångar och skulder. Var den döde gift ska man också gå igenom den efterlevande makens tillgångar och skulder. Till förrättningen ska dödsbodelägare och efterarvingar kallas, liksom efterlevande make/sambo och i vissa fall frånskild make eller tidigare sambo. Bouppteckningen ska förrättas senast inom tre månader från dödsfallet.

O
P

Vem ska kallas till bouppteckningsförrättningen?

Till bouppteckningsförrättningen ska dödsbodelägare och efterarvingar kallas, liksom efterlevande make/sambo och i vissa fall frånskild make eller tidigare sambo.

O
P

Vem ska vara bouppgivare?

Den som vårdar den avlidnes egendom efter dödsfallet eller i övrigt känner till boet bäst ska vara bouppgivare. Bouppgivaren lämnar uppgifter om boet, dvs. den avlidnas tillgångar och skulder. Bouppgivaren ska också informera om huruvida det finns testamente, äktenskapsförord, liksom om den avlidnes släktingar. Bouppgivaren upprättar bouppteckningen tillsammans med förrättningsmännen. Bouppgivaren ska underteckna bouppteckningen och försäkra på heder och samvete att uppgifterna till bouppteckningen är riktiga och att inga uppgifter avsiktligt har utelämnats.

Varje dödsbodelägare samt efterlevande make eller sambo kan vara bouppgivare. Bouppgivaren kan också vara en nära bekant till den avlidne eller någon annan som är väl förtrogen med boet, t.ex. den avlidnes gode man. Även boutredningsman eller testamentsexekutor kan vara bouppgivare. En förrättningsman kan dock inte vara bouppgivare.

O
P

Vilka ska vara förrättningsmän?

Dödsbodelägare som har den avlidnes egendom i sin vård, boutredningsman eller testamentsexekutor ansvarar för att utse två kunniga och trovärdiga gode män. Dessa gode män, så kallade förrättningsmän, har ansvar för att upprätta bouppteckningen och att “förrätta” den, dvs. under ett möte gå igenom den och den avlidnes tillgångar och skulder. Förrättningsmännen ska underteckna bouppteckningen och intyga att allt blivit riktigt antecknat och att tillgångarna värderats korrekt. Båda förrättningsmännen måste bevittna bouppteckningen, men det är tillräckligt om en av dem är med på mötet. En förrättningsman får inte ett eget intresse i boet. Därmed kan varken dödsbodelägare, efterarvinge eller dessas företrädare vara förrättningsman. Inte heller kan bouppgivare, boutredningsman eller testamentsexekutor vara förrättningsman. Det är vanligt är att man utser en bekant som man litar på.
O
P

Vad är en boutredningsman?

Dödsbodelägare, med flera, kan ansöka till tingsrätten om att en boutredningsman ska utses. Det är alltså tingsrätten som utser en boutredningsman. Boutredningsmannens uppgift är att utföra alla åtgärder som är nödvändiga för dödsboets utredning och förvaltning. Boutredningsmannen företräder dödsboet mot tredje man samt äger att tala och svara i mål som röra boet.

O
P

Vad är ett dödsfallsintyg?

Vid ett dödsfall skickar Skatteverket ut ett dödsfallsintyg till dödsboet (make, parter och barn erhåller brev). Ett dödsfallsintyg innehåller en släktutredning som visar när personen avled och vilka efterlevande han/hon har. Nuvarande och tidigare maka/make samt barn presenteras. Om något av barnen inte lever längre så visas barnbarn om det finns sådana. Ibland frågar banker och andra leverantörer efter dödsfallsintyget, så det ska du spara. Har du inte fått ett dödsfallsintyg från Skatteverket kan du beställa ett nytt via Skatteverkets beställningsformulär.

O
P

Hur vet man vilken dag dödsfallet inträffade.

Om du inte vet vilken dag som dödsfallet inträffade kan du kontrollera dödsfallsintyget. Ett dödsfallsintyg kan man beställa från Skatteverket Den visar när den som avlidit dog och vilka efterlevande han/hon har. Nuvarande och tidigare make samt barn anges och om barn är dött så visas barnbarn om sådana finns.

O
P

Vad menas med änka/änkling?

En änkling är en man vars äktenskap upplösts genom den andre makens död och en änka är en kvinna i motsvarande situation, det vill säga hennes make har avlidit. När ett registrerat partnerskap har upplösts genom den ena partnerns död kallas den andra partnern för efterlevande partner.

O
P

Måste man skriva om en kallad varit närvarande vid bouppteckningsförrättningen?

Ja, i en bouppteckning ska man ange vilka som närvarade vid bouppteckningsförrättningen samt om närvaron var personlig eller via ombud.

Om närvaron skedde via ombud ska ombudets fullmakt bifogas till bouppteckningen när den skickas in till Skatteverket. Om någon kallad uteblev, dvs. varken närvarade personligen eller via ombud så ska man bifoga ett kallelsebevis till bouppteckningen. Det kan vara ett mottagningskvitto på ett rekommenderat brev eller ett intyg i original om att kallelse skett.

Notera att om någon företräds av förmyndare (vårdnadshavare till minderårig), god man eller förvaltare ska företrädaren kallas till bouppteckningsförrättningen. Om det finns fler vårdnadshavare ska samtliga kallas.

Om du ännu inte vet hur/om personen närvarade
Det kan naturligtvis vara så att du upprättar din bouppteckning inför att kallelse ska skickas ut till relevanta personer, alternativt före själva bouppteckningsförrättningen. Då är det inte möjligt att veta hur närvaron såg ut vid förrättningen. Om det är så ber vi dig göra ett antagande om hur du tror närvaron kommer se ut. Skulle det visa sig att närvaron blir på ett annat sätt kan du självklart ändra i din bouppteckning i efterhand. Antingen gör du det genom att göra en ändring direkt i word-versionen av dokumentet, eller genom att ändra ditt svar på frågan ovan kring närvaro.

O
P

Ska bodelning alltid ske mellan den avlidne och efterlevande maken?

Enligt lag sker normalt en bodelning mellan makarna vid någon makes död. En efterlevande make har dock rätt att enligt 12 kap 2 § äktenskapsbalken bestämma att så inte ska ske. Det kan finnas flera skäl till det, men vanligaste anledningen är att den efterlevande har mer giftorättsgods än den avlidne och att det finns särkullbarn som då skulle vara berättigade till en andel av den efterlevandes giftorättsgods. Om den efterlevande maken vill att bodelning inte ska ske ska han/hon framställa en begäran om det. Den kan vara skriftlig eller muntlig. Antingen kan begäran avse att bodelning överhuvudtaget inte ska ske eller att bodelning bara ske ske i viss mindre utsträckning. I det förstnämnda fallet sker då ingen bodelning och i det sistnämnda fallet sker en begränsad bodelning. Om den efterlevande maken framställer en sådan begäran så ska det antecknas i bouppteckningen.

O
P

Vem är bröstarvinge?

En bröstarvinge är en avkomling till den avlidne som har rätt att ärva. Med avkomling menar man den avlidnes barn (adoptivbarn likställs med biologiska barn), barn till avlidna barn (dvs. barnbarn) och så vidare i rakt nedstigande led. Är den avlidnes barn dött är barnbarnet bröstarvinge eftersom barnbarnet då har rätt att ärva.

O
P

Vilka ingår i första arvsklassen?

Den legala arvsordningen bestämmer vem i den avlidnes familj/släkt som ska ärva (om inte ett testamente säger något annat). Enligt arvsordningen finns tre arvsklasser och personer i dessa arvsklasser har i tur och ordning rätt till arv. Arvsklasser kan på juristspråk ibland benämnas ”parenteler” där första arvsklassen alltså benämns första parentelen osv.

Första arvsklassen
2 kap 1 § Ärvdabalken

Närmaste arvingar på grund av skyldskap äro arvlåtarens avkomlingar (bröstarvingar).

Arvlåtarens barn taga lika lott. Är barn dött, skola dess avkomlingar träda i dess ställe, och skall var gren taga lika lott.


När man följer arvsordningen så börjar man med barn till den avlidne. Om barnen har avlidit går man vidare med barnbarn och sedan barnbarnsbarn om de också avlidit osv. (första arvsklassen). Den eller de som träder in får eller får dela på det arv som skulle ha fördelats till den avlidne arvingen. Det kallas för istadrätt. Notera att fosterbarn och styvbarn inte ärver.

Exempel:
Kalle Karlsson avlider. Kalle fick två barn, Sören och Anders, men tyvärr dog Sören för två år sedan. Sören efterlämnade själv tre barn. Eftersom Sören har avlidit så träder hans barn in och ärver Kalle. De får dela på hälften av kvarlåtenskapen efter Kalle. Anders erhåller den andra hälften av kvarlåtenskapen.

O
P

Vilka ingår i andra arvsklassen?

Andra arvsklassen
2 kap 2 § Ärvdabalken

Finns det inga bröstarvingar, tar arvlåtarens föräldrar hälften var av arvet. Är någon av föräldrarna död, delar arvlåtarens syskon den förälderns lott. I ett avlidet syskons ställe träder dess avkomlingar, och varje gren tar lika lott. Finns det inga syskon eller avkomlingar till dem, men lever någon av arvlåtarens föräldrar, tar den föräldern hela arvet. Finns det halvsyskon efter arvlåtaren, tar de tillsammans med helsyskon eller deras avkomlingar del i lott, som skulle ha tillfallit deras förälder. Finns det inga helsyskon, och är båda föräldrarna döda, tar arvlåtarens halvsyskon hela arvet. I ett avlidet halvsyskons ställe träder dess avkomlingar.


Om ingen finns i livet i första arvsklassen ärver den avlidnes föräldrar. Har en förälder avlidit ärver istället den förälderns barn, dvs. hel-/halvsyskon och sedan hel-/halvsyskonbarn (andra arvsklassen). Den eller de som träder in får eller får dela på det arv som skulle ha fördelats till den avlidne arvingen. Det kallas för istadrätt.

Exempel:
Kalle Karlsson avlider. Kalle var inte gift och fick aldrig några barn. Av Kalles föräldrar är bara pappa Dag i livet, medan Gun tyvärr dog för två år sedan. Kalle hade också en bror Thomas som är i livet. Eftersom Gun har avlidit så träder Thomas, Guns barn, in och ärver hälften av kvarlåtenskapen efter Kalle. Pappan Dag erhåller den andra hälften av kvarlåtenskapen.

O
P

Vilka ingår i tredje arvsklassen?

Tredje arvsklassen
2 kap 3 § Ärvdabalken

Lever inte arvlåtarens föräldrar, syskon eller syskons avkomlingar, tar farföräldrar och morföräldrar arvet. Var och en ärver lika lott.

Är en farförälder eller morförälder död, delar den dödes barn dennes lott. Finns det inga barn efter den döde, tar den andre av farföräldrarna eller morföräldrarna den dödes lott. Om även han eller hon är död men har efterlämnat barn, tar barnen den dödes lott. Finns det ingen arvinge på den sidan, går hela arvet till arvingarna på den andra sidan.


Om inga föräldrar, syskon eller syskonbarn finns i livet ärver far- och morföräldrar. Här är det alltså fyra möjliga arvingar och är alla i livet ärver de 25 % av kvarlåtenskapen. Om någon har avlidit ärver istället den dödes barn, dvs. farbror/faster och morbror/moster (tredje arvsklassen). Den eller de som träder in får eller får dela på det arv som skulle ha fördelats till den avlidne arvingen. Det kallas för istadrätt. Har den avlidne far- eller morföräldern inget barn så går man dock inte vidare till kusiner eller mera avlägsna släktingar utan i så fall ärver den andre far- eller morföräldern. Är även den far- eller morföräldern avliden så ärver istället den andra sidan (dvs. om det är båda farföräldrarna som är döda så ärver morföräldrarna istället).

Exempel:
Exempel: Kalle Karlsson avlider. Kalle var inte gift och fick aldrig några barn. Ingen av Kalles föräldrar är i livet utan endast Kalles farföräldrar Åke och Harriett lever, medan morföräldrarna är döda. Ingen morbror/moster till Kalle finns heller i livet. Därför så ärver Åke och Harriett, Kalles farföräldrar, hälften varav kvarlåtenskapen efter Kalle.

O
P

Vad betyder universell testamentstagare?

Om en testamentstagare får hela eller en viss andel av kvarlåtenskapen kallas han universell testamentstagare. En universell testamentstagare är dödsbodelägare i den avlidnes dödsbo och ska kallas till bouppteckningsförrättningen.

O
P

Vad betyder legatarie?

En testamentstagare som genom testamentet får en bestämd sak, en fastighet eller vissa angivna saker ur kvarlåtenskapen eller en eller flera rättigheter eller ett visst på förhand bestämt penningbelopp kallas legatarie. En legatarie är inte dödsbodelägare i den avlidnes dödsbo och behöver inte kallas till bouppteckningsförrättningen.

O
P

Vad betyder testamentarisk efterarvsrätt?

Det är vanligt att testamenten föreskriver att någon ska ta arv först sedan en annan testamentstagare har avlidit. Det finns alltså en primär och en sekundär testamentstagare. Den sekundäre testamentstagaren har en testamentarisk efterarvsrätt och är därmed efterarvinge till den primära testamentstagaren. Efterarvingen är inte delägare i den avlidnes bo, däremot är han/hon det i delägare i den primära testamentstagarens bo.

Exempel: Erik dör och testamenterar, med undantag av sina bröstarvingars laglott, hela sin kvarlåtenskap till sin sambo Anna. I testamentet har Erik angivit att när Anna dör så ska Eriks barn Sebastian erhålla lotten som Anna fick. När Anna dör erhåller Sebastian därför den lott som Anna fick genom testamentet från Erik. Sebastian blir då dödsbodelägare i Annas bo.

O
P

Vilka tillgångar ska listas i bouppteckningen?

I en bouppteckning ska man ange samtliga tillgångar som den avlidne och den efterlevande maken ägde på dödsdagen (i Sverige och i utlandet), liksom dessas marknadsvärde (per dödsdagen). Utgör tillgången fast egendom kan man istället för marknadsvärde använda taxeringsvärdet och om tillgången är en tomträtt eller ett hus på annans mark kan man istället använda det taxerade byggnadsvärdet. Här nedan anger vi tillgångstyperna.

Fast egendom
Fast egendom är jord som är indelad i fastigheter. Till en fastighet hör allmänna fastighetstillbehör, byggnadstillbehör och industritillbehör. Fast egendom kan alltså lite förenklat beskrivas som ett avgränsat markområde (dvs. en fastighet), med eller utan byggnader. Det finns också tredimensionella fastigheter som kan vara under eller ovanför marken. Garage under jord och ägarlägenheter är exempel på tredimensionella fastigheter. Alla fastigheter har en viss fastighetsbeteckning (till exempel Gävle, Champinjonen 12 eller Jönköping, Domaren 14). I Lantmäteriets fastighetsregister finns detaljerad information om fastigheter och där står också fastighetsbeteckningar.

Fordringar
Fordringar kan vara pengar som någon är skyldig den avlidne enligt ett skuldebrev. Men det kan också vara återbetalningar som ska ske till den avlidne på grund av att han/hon har dött. Tex. återbetalningar på grund av abonnemang som avslutas (telefon, bredband, tv).

Försäkringsersättning (utan förmånstagare)
Här kan det exempelvis vara en livförsäkring utan förmånstagarförordnande eller försäkringsersättning som faller ut avseende begravningskostnader. Den avlidnes försäkringar anges inte i centrala register utan här får man göra vissa efterforskningar. Gå igenom diverse handlingar, såsom försäkringsbrev och kontakta försäkringsbolagen.

Försäkring, pensionssparande eller PEPP-produkt med förmånstagare
Om den avlidne hade tillgångar i form av försäkringar, tillgångar på pensionssparkonto eller i PEPP-produkt, med en angiven förmånstagare så ingår inte den tillgången i dödsboet. Man ska då anteckna i bouppteckningen att det finns en sådan tillgång och man ska bifoga intyg om tillgången till bouppteckningen (exempelvis försäkringsintyg som inhämtas från försäkringsbolaget). En PEPP-produkt är en paneuropeisk privat pensionsprodukt enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1238.

Hus på annans mark
Med hus på annans mark menar vi en byggnad som ägdes av den avlidne utan att han/hon ägde marken som byggnaden står på. En sådan byggnad brukar även kallas för byggnad på ofri grund.

Lösöre
Till lösöre räknas främst möbler, husgeråd, transportmedel, varor och liknande flyttbara lösa saker, exempelvis Audi A1 med registreringsnummer MKH123 eller möbler och husgeråd.

Näringsverksamhet
Med näringsverksamhet menar vi aktier eller andelar som den avlidne i ägde i sitt bolag. Värdet av dessa andelar ska uppskattas efter kontroll av bolagets balansräkning.

Tomträtt
En tomträtt innebär en rätt att genom avtal använda en fastighet på liknande villkor som om man äger. Oftast är det kommunen som äger marken och upplåter fastigheten under obestämd tid. Tomträtten är näst intill jämförbar med äganderätt.

Värdepapper
Med värdepapper avses aktier, fonder, olika typer av obligationer.

Övrigt
Övriga tillgångar kan exempelvis vara skattefordringar och andra till dödsboet kommande belopp och värden.

O
P

Vilka skulder ska listas i bouppteckningen?

I en bouppteckning ska man ange den avlidnes och och den efterlevande makens samtliga skulder som förelåg på dödsdagen. Skulder och kostnader som är hänförliga till tiden efter dödsfallet ska alltså inte tas upp som skulder i bouppteckningen. Däremot ska skulder, exempelvis fakturor eller liknande som mottagits efter dödsfallet men som är hänförliga till tiden dessförinnan tas upp i bouppteckningen.

Här nedanför anger vi skuldtyperna.

Begravningskostnader
Med denna skuldtyp avses exempelvis kostnader för gravsten, inskription på befintlig gravsten, inskription på minnesplatta, kista, kremering, urna, blommor, dödsannons, samt mat och dryck vid minnesstund i anslutning till begravning. Vidare omfattas sorgkläder för make och barn som var beroende av den avlidne för sin försörjning. Kostnaderna kan tas upp samlat under en samlingspost “Begravningskostnader” och behöver inte delas upp som flera kostnadsposter.

Bouppteckningskostnader
Med denna skuldtyp avses kostnader för att upprätta bouppteckningen, vilket exempelvis inkluderar kostnader för att anlita förrättningsmän och skicka kallelser till bouppteckningsförrättningen (REK-kostnader).

Inteckningsskulder
En inteckningsskuld är ett lån där en inteckning i en fastighet (fast egendom) eller en tomträtt använts som säkerhet för lånet. Här avses alltså situationen att den avlidne exempelvis tagit ett banklån vid ett köp av en fastighet/tomträtt och intecknat egendomen, erhållit ett pantbrev och pantsatt detta som säkerhet för banklånet.

Låneskulder
Utöver inteckningsskulder (se ovan) kan det föreligga andra lån. Det kan vara privata skulder, bostadslån, eller konsumtionslån, såsom privatlån, blancolån, billån, båtlån eller medlemslån från banker, kreditmarknadsbolag och/eller konsumentkreditinstitut.

Övriga skulder
Övriga skulder kan exempelvis vara fakturor som är hänförliga till tiden före dödsfallet. Skulderna kan exempelvis avse hyra, hushållsavgifter (el, vatten, telefoni, bredband, VA, gas etc), sjukhus- eller andra vårdavgifter. Det kan också vara en skatteskuld, dvs. ett underskott på skattekontot. Det uppstår om den avlidne glömt betala kvarskatt eller andra skatter och avgifter.

O
P

Ska man notera tvister mellan dödsbodelägarna i bouppteckningen?

I vissa fall kan det föreligga tvistigheter mellan dödsbodelägarna. Föreligger tvistigheter ska man ange i bouppteckningen vilka yrkanden som part gör och vad inställningen är till dessa. Det kan exempelvis vara:

att någon delägare yrkat att en gåva som den avlidne lämnat till en arvinge ska ogiltigförklaras och därmed återgå, eller

att äktenskapsförord ska ogiltigförklaras.

Om det finns ett testamente där en bröstarvinge inte får sin laglott, måste bröstarvingen göra ett laglottsyrkande för att få ut sin del. Laglottsyrkandet ska skrivas under av bröstarvingen och bifogas till bouppteckningen. Det är lämpligt att anteckna detta i bouppteckningen.

O
P

När ska gåvor och arvsförskott anges i bouppteckningen?

Om det finns en laglottsberättigad arvinge och en dödsbodelägare gör en särskild begäran därom ska man i bouppteckningen anteckna uppgifter om vissa typer av arvsförskott och gåvor. Då ska, om något av följande har skett, uppgift om det tas in i bouppteckningen och relevant dokumentation bör bifogas till bouppteckningen.

i) Förskott som arvinge eller hans avkomling mottagit av den avlidne,
ii) Förskott som arvinge eller hans avkomling mottagit av efterlevande makes giftorättsgods, och
iii) Gåva som arvinge, arvinges avkomling, efterlevande make, dennes avkomling eller universell testamentstagare mottagit av den avlidne.

O
P

Vad är skillnaden på dödsbodelägare och efterarvinge?

Den som enligt lag (på grund av släktskap med den avlidne eller såsom efterlevande make) eller enligt ett testamente har rätt att ärva den avlidne är dödsbodelägare. Dödsbodelägare har alltså en direkt arvsrätt, dvs. de har en omedelbar rätt till en del av den avlidnes kvarlåtenskap. Vid sidan av dödsbodelägare finns efterarvingar.

Efterarvingar är sådana personer eller organisationer som har rätt att ärva först efter att en dödsbodelägare har avlidit. En efterarvinge är alltså inte dödsbodelägare men har en arvsrätt i andra hand efter dödsbodelägaren (en indirekt arvsrätt). Efterarvingar kan vara legala efterarvingar eller testamentariska efterarvingar, dvs. antingen uppkommer efterarvsrätten på grund av lag (först efter att den efterlevande maken avlidit) eller på grund av testamente (rätt till efterarv enligt vad som står i testamentet).

Av bouppteckningen ska det också framgå vilka som är dödsbodelägare respektive

O
P

Vilka är dödsbodelägare?

Dödsbodelägare har en direkt arvsrätt, dvs. de har en omedelbar rätt till en del av den avlidnes kvarlåtenskap. Dödsbodelägare kan exempelvis vara:

  • Efterlevande make.
  • Efterlevande registrerad partner.
  • Efterlevande sambo (enligt testamente eller om denne åberopat rätt till bodelning av samboegendom).
  • Arvinge enligt den legala arvsordningen (barn, barnbarn, barnbarnsbarn, förälder, syskon, syskonbarn, mor- eller farföräldrar och deras barn…).
  • Universell testamentstagare (exempelvis en vän, tidigare kollega, organisation eller stiftelse som enligt testamente ska erhålla en andel av kvarlåtenskapen efter den avlidne).
  • Arvinge som genom ett testamente uteslutits från arv är dödsbodelägare tills det fastställts att förordnandet är giltigt.
  • Efterarvinge till tidigare avliden make.
  • Testamentarisk efterarvinge till tidigare avliden (som då blir universell testamentstagare).
  • Allmänna arvsfonden (om den avlidne inte var gift och det inte finns några andra arvingar enligt den legala arvsordningen).

Notera att

  • Om ett mål om äktenskapsskillnad pågår vid dödsfallet ska den efterlevande maken kallas till förrättningen. Han/hon har ingen rätt att ärva den avlidne men är dödsbodelägare under förutsättning att en bodelning ska göras mellan makarna.
  • Om en bodelning har skett efter den avlidne, eller om någon bodelning inte ska ske, är den efterlevande maken eller sambon bara dödsbodelägare om han/hon är arvinge eller universell testamentstagare.
  • En frånskild make eller tidigare sambo kan också vara dödsbodelägare om någon bodelning inte har skett efter upplösning av det tidigare äktenskapet eller samboförhållandet.
  • Den som ska erhålla en viss bestämd egendom enligt ett testamente, ett så kallat legat, är inte dödsbodelägare. Ett legat kan till exempel vara en bil, en båt, en fastighet eller ett kontantbelopp.
  • En juridisk person, dvs. ett företag eller en organisation också kan vara dödsbodelägare.

O
P

Dödsbodelägare pga tidigare testamente...

I vissa fall kan rätten till arv ha blivit uppskjuten på grund av ett förordnande om så kallat ”efterarv”. I ett testamente kan det exempelvis ha föreskrivits att någon ska få ut sin arvslott först sedan en primär testamentstagare (som erhållit lotten först) har avlidit. Det finns alltså en primär och en sekundär testamentstagare.

Exempel:
Erik dör och testamenterar, med undantag av sina bröstarvingars laglott, hela sin kvarlåtenskap till sin sambo Anna. I testamentet har Erik angivit att när Anna dör så ska Eriks barn Sebastian erhålla lotten som Anna fick. När Anna dör erhåller Sebastian därför den lott som Anna fick genom testamentet från Erik. Sebastian blir då dödsbodelägare i Annas bo.

O
P

Vad är dödsbodelägarnas uppgift?

Dödsbodelägarna har till uppgift att gemensamt förvalta den avlidnes egendom under utredningen av dennes dödsbo. Inom ramen för det, ska en bouppteckning upprättas och samtliga dödsbodelägare ska anges i den. Samtliga dödsbodelägare ska man också kalla till bouppteckningsförrättningen, dvs. mötet där man går igenom den avlidnes tillgångar och skulder. Dödsbodelägarna företräder dödsboet mot tredje man samt har rätt att tala och svara i mål som rör boet. Förvaltningen kan skötas genom fullmakt, dvs. dödsbodelägarna kan uppdra åt en av dem eller en utomstående person att förvalta den avlidnes egendom.

O
P

Vad innebär arvsavstående?

Att frivilligt avstå från ett arv innebär att man förklarar att man inte vill ha det arv man är berättigad till, man avstår. Avståendet kan avse allt man är berättigad till, delar av det eller viss sak. När någon gjort ett arvsavstående så ska situationen behandlas som om att personen dog före den avlidne. Den legala arvsordningen kommer alltså tillämpas som om den avstående var död när arvet efter den avlidne ska fördelas. Det innebär att exempelvis barn till den som avstår arv kommer träda in i hans/hennes ställe och de som träder in blir dödsbodelägare.

Exempel:
Kalle Karlsson avlider. Kalle fick två barn, Sören och Anders som är arvsberättigade enligt den legala arvsordningen. Sören, som själv har tre barn, har gjort ett arvsavstående. På grund av det kommer arvet fördelas mellan Sörens tre barn och Anders, varvid Sörens barn får dela på hälften av kvarlåtenskapen efter Kalle. Anders erhåller den andra hälften av kvarlåtenskapen.

O
P

Vad innebär arvsavsägelse?

Att avsäga sig från sin rätt till arv innebär att man inte längre att betrakta som arvinge. En arvsavsägelse gäller i förhållande till ens avkomlingar, dvs. när någon arvtagare avsagt sig från sin rätt till arv så är det normalt ingen annan som ska träda in i hans/hennes ställe. Resultatet blir att rätten till arv upphör varvid arvet fördelas mellan övriga arvtagare. Arvsavsägelse sker skriftligen och måste ha skett medan den som avlidit fortfarande var i livet.

O
P

Vad innebär arvsöverlåtelse?

En arvtagare kan överlåta sin rätt till arv. Överlåtelsen kan avse allt man är berättigad till, delar av det eller viss sak. Överlåtelsen innebär att den som förvärvar det som överlåts träder in som dödsbodelägare.