Överlåtelse av avtal

Genom överenskommelsen byter man ut en part i ett avtal mot en ny part. Den befintliga parten överlåter därmed sina rättigheter och skyldigheter under avtalet till den nya parten. Den kvarvarande parten i avtalet får en ny motpart efter partsbytet men i övrigt sker ingen förändring för denne.

Ja om den befintliga parten överlåter både rättigheter och skyldigheter under avtalet till den nya parten. Enligt svensk rätt får man nämligen inte ensidigt sätta en annan part att fullgöra något i sitt ställe. Ska man överlåta skyldigheter enligt ett avtal måste därför motparten i avtalet samtycka till det. Samma sak gäller om man är skyldig någon pengar (t.ex. enligt ett skuldebrev). Låntagaren kan inte överlåta sin skuld till någon annan utan att långivaren har samtyckt till det. Den här principen härstammar sen långt tillbaka i tiden och är allmänt accepterad i vårt rättssamhälle. Om man inte har avtalat något annat så måste därför motparten samtycka till partsbytet för att det ska kunna ske.

Ett samtycke till partsbyte kan den motparten lämna på två sätt. Antingen genom att självt underteckna den handling där överenskommelsen om partsbytet regleras. Då är motparten själv en av parterna i överenskommelsen om partsbytet. Eller så lämnar motparten samtycket i en separat handling. Om motparten ska lämna samtycke i en separat handling är det vanligt att villkora giltigheten av överenskommelsen om partsbytet av samtycket.

Partsbytet sker normalt med verkan från en bestämd dag och från den dagen inträder alltså den nya parten i avtalet. Den nya parten övertar då den befintliga partens skyldigheter enligt avtalet. Dock bör man reglera om den nya parten också ska ansvara för skyldigheter enligt avtalet som härrör från tiden dessförinnan. Obligationsrättsligt och hyresrättsligt (jfr. skuldebrevslagen och 12 kap. Jordabalken) finns det nämligen grund för att en ny part kan bli ansvarig för sådana förpliktelser. Av den anledningen kan det också vara lämpligt att den befintliga parten lämnar vissa garantier i överenskommelsen om partsbytet. T.ex. att denne inte har åsidosatt sina skyldigheter enligt avtalet.

Jfr. Rodhe 1956 s 616 (§ 55 vid not 28 och 29) - Om ny gäldenär inträder i den hittillsvarande gäldenärens ställe i ett skuldförhållande […] torde man få räkna med att hans förpliktelse mot borgenären icke är mindre omfattande än hittillsvarande gäldenärens; det kan nämligen icke gärna vara så att en del av förpliktelsen skulle falla bort helt och hållet, kanske utan borgenärens samtycke. Är detta riktigt, betyder det bl.a. att nye gäldenären måste fullgöra jämväl sådana förpliktelser, som bort vara fullgjorda före hans inträde.

Som nämnts ovan förutsätter, i regel, en överlåtelse av ett avtal (partsbyte) att motparten samtycker. Möjligheten att genomföra ett partsbyte på leverantörssidan i offentligt upphandlade kontrakt begränsas dock ytterligare enligt lag (2016:1145) om offentlig upphandling (”LOU”).

Enligt LOU får inte väsentliga förändringar i ett upphandlat kontrakt ske under avtalstiden och ett partsbyte på leverantörssidan är därför som huvudregel otillåtet, om inte avtalet innehåller en särskild klausul som tillåter det. Det finns dock undantag och de förutsättningar som måste vara uppfyllda för att ett partsbyte ska vara tillåtet anges i 17 kap 13 § LOU.

Paragrafen anger att ett partsbyte på leverantörssidan får ske om anledningen till partsbytet är en företagsomstrukturering (inklusive uppköp, sammanslagningar, förvärv eller insolvens) och detta inte medför andra väsentliga ändringar avtalet. Den nya leverantören måste därtill uppfylla alla kvalificeringskrav som ställdes i den ursprungliga upphandlingen. Vidare är det tillåtet för en underleverantör att komma överens med den upphandlande myndigheten och leverantören om att inträda i leverantörens ställe.

Juridoks överenskommelse om partsbyte kommer naturligtvis beakta all information som står ovan. Därtill kommer du få möjlighet att reglera om (i) ersättning ska betalas mellan parterna och i så fall ta med en köpeskillingsklausul, (ii) om parterna ska åta sig sekretess, samt (iii) hur eventuella tvister ska lösas.