INKRÅMSÖVERLÅTELSE

Om man ska överlåta ett bolag eller en rörelse så kan man i princip göra det på två sätt. Antingen överlåter man aktierna/andelarna i bolaget (aktier om bolaget är ett aktiebolag eller handelsbolagsandelar om bolaget är ett handelsbolag). Eller så överlåter man tillgångarna som hör till rörelsen. Det är alltså antingen fråga om en andelsöverlåtelse/aktieöverlåtelse eller en inkråmsöverlåtelse. Om man bedriver rörelsen i form av en enskild näringsverksamhet så är det alltid fråga om en inkråmsöverlåtelse.

Med inkråmet menar vi de tillgångar och rättigheter som hör till rörelsen. Vid en inkråmsöverlåtelse säljer man alltså en rörelse genom att sälja flera tillgångar och rättigheter i ett och samma avtal. Man skriver ett inkråmsöverlåtelseavtal.

Det är bara tillgångarna och rättigheterna som hör till rörelsen som ingår i en inkråmsöverlåtelse. Organisationsnummer och företagsnamn ingår inte och inte heller bolagshistorik, tvister eller skulder (normalt sett). Notera att en inkråmsöverlåtelse inte behöver omfatta alla tillgångar och rättigheter i rörelsen. Det kan istället vara fråga om en rörelsegren som man säljer, exempelvis ett affärsområde, en division eller ett segment.

Eftersom ett inkråmsöverlåtelseavtal kan omfatta många tillgångar och rättigheter blir det viktigt att peka ut exakt vilka som ingår. Det är dessutom flera individuella transaktioner som ska äga rum inom ramen för avtalet. Flera olika tillgångar och rättigheter ska ju byta ägare. Det kräver att man genomför en rad olika åtgärder och aktiviteter för att köparen ska bli ägare/innehavare av tillgångarna/rättigheterna. Om till exempel fem bilar ingår i överlåtelsen så måste avtalet specificera alla fem bilarna och ägarbytet avseende samtliga bilar måste man registrera hos Transportstyrelsen. Som du förstår kräver olika sorters tillgångar olika åtgärder och aktiviteter.

De tillgångar och rättigheter som hör till verksamheten delar man oftast in i olika tillgångstyper. Man kan göra på olika sätt men vi inordnar tillgångarna enligt följande. Anläggningstillgångar (materiella), avtal, dokumentation, fastigheter, fordringar, immateriella rättigheter, lagertillgångar, lokalhyresavtal och tillstånd.

Anläggningstillgångar (materiella)

Med materiella anläggningstillgångar menar vi tillgångar som är avsedda att stadigvarande brukas eller innehas, exempelvis inventarier, fordon, maskiner och utrustning.

Avtal

Med avtal menar vi alla olika typer av kommersiella avtal, anbud och/eller offerter som säljaren är part i.

Dokumentation

Med dokumentation menar vi exempelvis kundregister, leverantörsregister, bokföringsmaterial, marknadsföringsmaterial, ritningar, rutiner, metoder, specifikationer, policys annat material.

Fastigheter

Med fastigheter menar vi fast egendom, dvs. själva marken och fastigheter/byggnader på den (inklusive fastighetstillbehör).

Fordringar

Med fordringar menar vi säljarens rätt att få betalt av en tredje part.

Immateriella rättigheter

Med immateriella rättigheter menar vi alla former av immateriella och industriella rättigheter. Här ingår exempelvis patent, varumärken och mönsterskydd, upphovsrätter och närstående rättigheter, firmanamn, know-how, webbplatser och domännam.

Lagertillgångar

Med lagertillgångar menar vi tillgångar som är avsedda för omsättning eller förbrukning.

Lokalhyresavtal

Med lokalhyresavtal menar vi hyresavtal avseende lokaler där säljaren kan vara antingen hyresvärd eller hyresgäst. Här inkluderar vi även arrenden och liknande.

Tillstånd

Med tillstånd menar vi tillstånd, ackrediteringar och licenser som man använder för att driva rörelsen.

En inkråmsöverlåtelse får normalt också konsekvenser för de anställda i rörelsen. Köparen behöver nämligen, enligt lagen om anställningsskydd, erbjuda säljarens personal ny anställning på oförändrade anställningsvillkor. Lagen anger att när man säljer en rörelse så övergår anställningsavtal som gäller mellan säljaren och arbetstagare i rörelsen till köparen. Naturligtvis är de anställda inte tvingade att tacka ja till ett erbjudande om anställning hos köparen. Men tackar de nej så uppstår som oftast en övertalighetssituation hos säljaren och det finns därmed risk för uppsägning.

I många fall finns det också anställda som är nyckelpersoner. De är ofta så viktiga för köparen att man villkorar hela inkråmsöverlåtelsen av att nyckelpersonerna tackar ja till anställning hos köparen.

När det gäller avtalen så kan partsbyte från säljaren till köparen formellt inte ske utan medgivande från motparterna i avtalen. Omfattar överlåtelsen särskilt viktiga avtal så är det extra angeläget att motparterna ger sitt medgivande. Om motparten inte lämnar ett medgivande är det normalt att man bestämmer att säljaren ska fortsätta vara part i avtalet men att köparen, parterna emellan, ska ta över avtalsrelationen med motparten. Köparen fullföljer alltså förpliktelser enligt avtalet och åtnjuter rättigheterna från det.

I många fall är det dock så att vissa avtal är nyckelavtal för rörelsen. De är alltså så viktiga att man villkorar hela inkråmsöverlåtelsen av att motparten lämnar sitt medgivande till partsbytet.

Tillträdesdagen är den dag man ska fullborda köpet av rörelsen. På tillträdesdagen ska köparen betala köpeskillingen (hela eller delar av den) varvid äganderätten till tillgångarna och rättigheterna övergår från säljaren till köparen. Om tillträdesdagen inte är samma dag som man undertecknar överlåtelseavtalet så infaller tillträdesdagen alltid ett senare datum. Om man undertecknar inkråmsöverlåtelseavtalet den 28 februari 2021 så kan tillträdesdagen alltså vara den 29 februari 2021 men inte den 27 februari 2021.

Det enklaste och kanske vanligaste är att köparen betalar kontant för tillgångarna och rättigheterna med ett fast belopp. Beloppet erlägger man när tillträdet ska ske.

Det är dock vanligt att tillträdesdagen är en senare dag än den dag när man undertecknar överlåtelseavtalet. Köparen kanske behöver ordna finansiering eller så har man villkorat överlåtelsen av att något särskilt villkor är uppfyllt. Kanske kring vissa nyckelpersoner eller nyckelavtal (se ovan).

Om tillträdesdagen är en senare dag än den dag man undertecknar överlåtelseavtalet så kommer säljaren fortsätta bedriva verksamheten under perioden däremellan. Värdet på eventuella fordringar och/eller lager kommer därmed att förändras under perioden. Då kan man strukturera köpeskillingen med en så kallad köpeskillingsmekanism. Det finns flera sätt att göra på. Vi använder en mekanism med en preliminär köpeskilling baserad på värdet av fordringar och/eller lager per dagen för undertecknande av överlåtelseavtalet. Den preliminära köpeskillingen justerar man sedan beroende på hur mycket värdet av fordringarna och/eller lagret har förändrats till och med tillträdesdagen. Det blir den slutgiltiga köpeskillingen som betalas av köparen

Att lämna en garanti innebär att man lovar någonting. Om löftet inte stämmer föreligger det ett fel för vilket man kan bli ansvarig. Vid en inkråmsöverlåtelse så är det vanligt att säljaren lämnar garantier om sig självt och om tillgångarna/rättigheterna som ska överlåtas. Det är också vanligt att köparen lämnar vissa garantier om sig självt. Men i vissa situationer kan det vara lämpligt att sådana garantier inte lämnas. Exempelvis om säljaren är ett konkursbo, om överlåtelsen sker koncerninternt, eller om köparen har god kännedom om säljaren och rörelsen. Om garantier inte lämnas så friskriver sig normalt också säljaren från ansvar för alla fel avseende tillgångarna/rättigheterna.

Det är många lagar och regler som styr en inkråmsöverlåtelse. De huvudsakliga lagarna är dock avtalslagen (som reglerar inkråmsöverlåtelseavtalet), köplagen och eventuellt internationella köplagen (vilka reglerar överlåtelsen av tillgångar/rättigheter). Dessutom är jordabalken ibland tillämplig (reglerar överlåtelser av fastigheter och frågor om lokalhyresavtal om sådana tillgångstyper omfattas av inkråmsöverlåtelseavtalet).