Arvskifte

Med arvskifte avses den fördelning som sker till arvingarna av den avlidnes kvarlåtenskap, efter att skulder betalats, eventuell bodelning skett och så kallade legat (testamenterad särskild egendom) delats ut.

När någon avlider så uppstår ett dödsbo. Dödsboet är en juridisk person som företräds av efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare (dödsbodelägare). Dessa ska företräder dödsboet mot utomstående och ska gemensamt sköta om och förvalta den avlidnes egendom när boet utreds. När den avlidnes tillgångar och skulder utretts ska en bouppteckning som förtecknar dessa upprättas. Om den avlidne var gift redogör bouppteckningen normalt även för den efterlevande makens egendom (giftorättsgods och enskild egendom). Om den avlidne var sambo, och denne begär bodelning, ska bouppteckningen redogöra för sambons samboegendom.

När det bouppteckningen är upprättad ska dödsboet så snart som möjligt betala de skulder som förfallit till betalning. Därefter kan bodelning ske – om den avlidne var gift eller sambo (och sambon begär det). Bodelningen gör man genom att upprätta och skriva på ett bodelningsavtal. Om den avlidne i ett testamente har bestämt att viss person ska erhålla legat kan legatet lämnas ut därefter. Ett legat är en viss sak eller visst penningbelopp eller nyttjanderätt till egendom eller rätt att därav njuta ränta eller avkomst. Sist av allt fördelar man det som finns kvar till arvingar och universella testamentstagare – det är detta som är själva arvsskiftet och därefter kan dödsboet upphöra. Med universella testamentstagare avses sådana personer som testator tillerkänt kvarlåtenskapen i dess helhet, viss andel av kvarlåtenskapen eller överskott därå.