Arvslott
Om det finns kvar tillgångar, efter att den avlidnes skulder har betalats, så ska dessa fördelas mellan arvingarna enligt arvsordningen (om det inte finns ett testamente som säger något annat). Den del av kvarlåtenskapen (dvs. tillgångar vilka finns att fördela) som respektive arvinge har rätt till kallar man för arvslott.
Exempel
Anders dör ogift och kvarlåtenskapen efter honom uppgår till 300 000 kronor. Anders efterlämnar barnen Calle, David och Ester som vardera har rätt till en tredjedel av kvarlåtenskapen, dvs. 100 000 kronor, vilket utgör respektive barns arvslott.
Arvslotten ska man inte förväxla med laglotten, vilken är den del av den avlidnes kvarlåtenskap som en bröstarvinge alltid har rätt till. Laglotten är hälften av arvslotten, dvs. i exemplet ovan är laglotten 50 000 kronor. Eftersom en bröstarvinge alltid har rätt till sin laglott kan man inte, om man barn, testamentera bort mer än hälften av kvarlåtenskapen. Gör man det ändå kan barnet begära att testamentet ska jämkas så att barnet får sin laglott.
Skriv online med Juridok
Tjänsten ställer de frågor som är relevanta för att skapa ett skräddarsytt dokument. Med hjälp av den vägledning du får så svarar du på frågorna och beroende på dina svar får du följdfrågor. Till slut används dina svar för att skapa ett dokument som tillgodoser dina behov.
01.
Välj ett dokument
02.
Besvara frågorna
03.
Betala med kort om du inte har abonnemang
04.
Ladda hem ditt unika dokument