Bodelning

En bodelning innebär att man fördelar egendom mellan makar eller sambor. Bodelning kan ske vid en skilsmässa, när ett samboförhållande upphör, under ett pågående äktenskap eller när någon i paret dör. För att bevisa att bodelning har skett och redovisa vem som äger vad efter bodelningen ingår parterna ett bodelningsavtal. Med Juridok kan man skriva två typer av bodelningsavtal: bodelningsavtal för gifta och bodelningsavtal för sambor.

Om bodelningen ska ske vid en skilsmässa är utgångspunkten för vad de ska dela den egendom som makarna hade den dag som tingsrätten tog emot ansökan om äktenskapsskillnad. Har makarna ingått ett äktenskapsförord där det står vad som ska gälla för egendom vid en eventuell skilsmässa, ska man ta hänsyn till det vid bodelningen. Ifall makar ska göra en bodelning under pågående äktenskap måste den först anmälas till Skatteverket.

Gäller bodelningen ett samboförhållande är det istället den samboegendom (dvs. gemensam bostad och gemensamt bohag) som samborna hade när samboförhållandet upphörde som är utgångspunkten för vad de ska dela.

Vid dödsfall är det en boutredningsman som gör bodelningen (innan boutredningen tar vid).

Ifall parterna är överens om hur egendomen ska delas upp är det ofta tillräckligt för att bodelning ska kunna genomföras. Det kan dock vara så att banken kräver att ett formenligt bodelningsavtal upprättas för att lägga om lån och så vidare. I vissa fall, till exempel om paret äger en fastighet som någon av dem ska behålla, så måste de skriva ett bodelningsavtal och anmäla det till Lantmäteriet.

Om parterna inte kommer överens kan någon av dem ansöka till tingsrätten om att få en bodelningsförrättare. Parterna kan då själva föreslå vem som ska bli bodelningsförrättare, eller så föreslår tingsrätten en person. Ofta är det en advokat som får uppdraget.